EU:s förordning om att restaurera natur syftar till att återställa ekosystem och säkerställa livsmiljöer för arter som annars riskerar att försvinna eller dö ut. EU:s medlemsländer, däribland Sverige, ska ta fram egna nationella planer för att nå målen i förordningen1. Som en del i detta arbete gav Myndighetssamverkan för hållbart jordbruk (jSam)2 i uppdrag till forskare på Lunds universitet att ta fram kunskapsunderlag till Sveriges restaureringsplan.
Uppdraget: Hitta synergier mellan jordbrukspolitik och återställande av natur
Uppdraget bestod i huvudsak av att undersöka möjligheterna att återställa natur i jordbrukslandskapet och hur detta kan verkställas, till exempel med hjälp av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP/CAP)3, samtidigt som det skulle vara kostnadseffektivt och attraktivt för markägare och lantbrukare att genomföra. Hävdgynnade marker, så som slåtteräng och betesmark, var ett fokus, men också mångfalden mer generell i jordbrukslandskapet. Forskarna skulle också ta fram åtgärds- och styrmedelsförslag som kan bidra till att gynna biologisk mångfald i jordbrukslandskapet.
Rapporten togs fram genom ett tvärdisciplinärt samarbete av forskare från både Lund universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. Tillsammans arbetade de med en rad olika metoder, både kvantitativa och kvalitativa, för att samla in och analysera data som sedan resulterat i konkreta råd och rekommendationer.
Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet, har lett arbetet med rapporten:
– Även om det varit ett omfattande och utmanande uppdrag, så är vi glada över förtroendet vi fick från jSam. Det var en utmaning vi inte kunde motstå, eftersom genomförandet av Naturrestaureringsförordningen är en unik möjlighet att åstadkomma något substantiellt när det kommer till naturrestaurering i Sverige.
Fortsätt läsa
Artikeln är publicerad i sin helhet här:
Läs rapporten
Här kan du läsa rapporten inklusive bilagor i sin helhet:
Analys av synergier mellan EU:s gemensamma jordbrukspolitik och förord | jordbruksverket.se