Perforering - mänsklig verksamhet som skapar ”hål” i landskapet - har bestående effekter som fortfarande sällan mäts på ett sätt som är användbart för beslutsfattandet. Tidpunkten är viktig: när fossila bränslen fasas ut förväntas efterfrågan på metaller och mineraler öka kraftigt eftersom de är nödvändiga för storskalig elektrifiering och digitalisering. Detta kommer i sin tur sannolikt att driva på mer gruvdrift och stenbrytning världen över – vilket gör det allt viktigare att förstå inte bara vad som händer inom utvinningsområdets gränser, utan också var gruvor och stenbrott fragmenterar omgivande livsmiljöer och ökar riskerna för den biologiska mångfalden.
Den metod som Carla har utvecklat kan bidra till att identifiera högriskområden och kritiska punkter i leveranskedjan innan landskapet fragmenteras ytterligare. Grundtanken är enkel: miljöbedömningar fokuserar ofta på utvinningsplatsens egna avtryck, medan man bortser från hur det omgivande landskapet störs och splittras.
Att skapa ett nytt biologiskt mångfaldsavtryck
Carla Coelho arbetar med livscykelanalys (LCA) – en metod som kartlägger en produkts miljöpåverkan genom hela värdekedjan, från utvinning av råvaror till avfall.
– Koldioxidavtryck är ett välkänt exempel, men jag har arbetat med att ta fram en motsvarighet för den biologiska mångfalden, säger Carla. Att skapa ett avtryck för den biologiska mångfalden är dock mycket svårare. Samma markanvändning kan få väldigt olika konsekvenser för den biologiska mångfalden beroende på var den sker och hur det omgivande landskapet redan har formats av mänsklig verksamhet. Jämförelser är ändå möjliga, men man måste ta hänsyn till att var saker produceras eller utvinns påverkar den biologiska mångfalden på platsen, inklusive det omgivande landskapet.
– Det var just de frågorna jag ställde mig: hur stor är belastningen, miljöpåverkan och mänsklig aktivitet? Jag var intresserad av det som kallas perforering. Det är som att stansa hål i ett papper: man skapar luckor. Om markanvändningen är skadlig för den biologiska mångfalden får man ett perforerat landskap. Det gäller framför allt gruvor och särskilt i avlägset belägna områden, eftersom det inte finns så många sådana kvar.
Carla och hennes team utvecklade därför ett mått som uppskattar i vilken utsträckning en viss markanvändning på en specifik plats bidrar till fragmentering – med andra ord hur stor sannolikheten är att den aktuella markanvändningen stör en annars sammanhängande livsmiljö. I artikeln tillämpas måttet på global nivå på 102 646 stenbrott och gruvor (hämtade från OpenStreetMap), vilket belyser både analysens omfattning och dess potential för bred, jämförande användning.
– Om markanvändningen sker mitt i en stad är det osannolikt att den påverkar en naturlig livsmiljö, men om den sker mitt i Amazonas kommer den att göra det. Och detta kan mätas med vår metod.
Förbättrat beslutsfattande
Carla Coelhos metod visar omfattningen av mänsklig verksamhet i området kring ett stenbrott eller en gruva, så att beslutsfattare inte bara kan se anläggningens ekologiska fotavtryck utan också hur den kan splittra livsmiljöer i det omgivande landskapet. Och det är därför detta är viktigt: två gruvor av samma storlek medför mycket olika risker för den biologiska mångfalden beroende på om de ligger i ett kraftigt förändrat område eller i en i stort sett intakt livsmiljö. I praktiken kan indikatorn beräknas med hjälp av allmänt tillgängliga kartdata, vilket gör den lämplig för livscykelanalys och som ett tidigt urvalsverktyg för miljökonsekvensbedömning i leveranskedjan.
Detta innebär att verktyget kan stödja due diligence i leverantörskedjan vid upphandling, kreditgivning och investeringar genom att hjälpa organisationer att identifiera platser där utvinning med största sannolikhet kommer att störa en annars intakt livsmiljö.
Även om denna typ av bedömning av landskapssammanhang ännu inte är standard, är metoden utformad för att vara fullt tillämplig i praktiken. Ambitionen är att indikatorn ska ge beslutsfattare ökad kunskap om deras leveranskedja, så att den biologiska mångfalden kan integreras i beslutsprocessen inom industrin och finanssektorn.
Läs artikeln på Science Direct
“Landscape perforation in life cycle assessment: Method development with global application to quarries and mines” (länk till sciencedirect.com, engelska)
Carla Coelhos profil på Research Portal (länk till Lunds universitets forskningsportal)