- Kartorna på treespecies.se (treespecies.se)
- Jag undersöker hur skogslandskapen förändras i Sverige, effekterna av klimatförändringar och förändrad markanvändning, samt hur dessa ekosystem kan bidra med de många fördelar som samhället behöver: biologisk mångfald, ekonomi, klimattålighet och så vidare, säger Abdulhakim Abdi.
Abdulhakim kombinerar satellitdata, maskininlärning och observationer på plats samt befintliga kartor för att visa utbredningen av olika trädslag.
- Innan jag började fanns det ingen storskalig klassificerad karta över trädslag i Sverige. Satelliterna observerar jorden kontinuerligt, år efter år, säsong efter säsong, och jag använder de data de tillhandahåller för att skapa en modell som kan förutsäga förekomsten av vissa trädslag.
Resultatet bidrar till att öka kunskapen om vilka träd som växer var och visar samtidigt på en ny metod för hur man bäst kan övervaka förändringar. Detta är av avgörande betydelse för att förstå klimatförändringarnas effekter över tid. Traditionella skogsinventeringar ger information av hög kvalitet, men bygger på enskilda provytor, vilket innebär att de inte kan ge en fullständig bild av hela landskapet.
Brist på variation i monokulturer
Abdulhakim Abdis forskning är inriktad på Götaland i södra Sverige, och det är också där variationen bland skogsträdarterna är som störst.
- Jag kommer från öknen; jag växte upp i Somalia och Förenade Arabemiraten. Så när jag kom till Sverige blev jag helt hänförd av de vidsträckta skogarna. Men det som verkligen förändrade min uppfattning var att upptäcka att 92 % av alla svenska skogar består av bara tre arter. Jag blev helt mållös!
Insikten om att Sveriges skogar har så liten variation är oroande.
- Det finns nackdelar med monokulturer. En bra liknelse är att planera för sin pension och satsa på bara tre aktier. Inte särskilt klokt, eller hur? säger Abdulhakim.
Södra Sverige har större variation, vilket också gjorde kartläggningen mer komplicerad. Framför sin bildskärm zoomar Abdulhakim in och ut på kartor med färgade pixlar, som alla står för olika trädslag.
- Om man tittar på norra Sverige är det väldigt enformigt: gran, tall och björk – gran, tall och björk. Södra Sverige däremot – och särskilt Skåne – är annorlunda, med stor variation, bland annat ek och bok.
Transparens kring osäkerheter
En del av Abdulhakims forskning som också gynnar användarna är hur han redovisar noggrannhetsnivåerna för sina kartor: vilka trädslag som en satellit har störst risk att förväxla vid olika tider på året, och vilken noggrannhetsnivå som gäller för olika delar av kartan. Det visar sig, föga förvånande, att risken för felidentifiering ökar ju större variationen är bland trädslagen.
Men totalt sett är träffsäkerheten hög, cirka 86 procent – vilket innebär att modellen i 86 procent av fallen korrekt kan identifiera den dominerande trädsorten i ett visst område.
- För kartor som täcker ett mycket stort område är en noggrannhet på 80 % mycket respektabel, så med 86 % är vi mycket nöjda.
Mätningarna visar användaren var kartorna är tillförlitliga och var de är mindre tillförlitliga. – Genom att ge en uppskattning av osäkerheten för varje pixel skapar vi en form av transparens som gör satellitbaserade skogskartor mer användbara för övervakning och beslutsfattande, säger Abdulhakim.
Kartorna är klara att användas
Kartorna är nu klara att användas, och uppgifterna är fritt tillgängliga på treespecies.se. Abdulhakim räknar med en bred skara användare.
- De kommer att vara till nytta för skogsbrukare, naturvårdssektorn, konsulter inom biologisk mångfald, organisationer som Naturskyddsföreningen, privata skogsägare och markägare – eller alla som behöver en tydligare bild av hur skogarna är fördelade i landskapet.
Denna information kan bidra till skogsförvaltning, övervakning av den biologiska mångfalden och klimatforskning.
- Att till exempel veta var vissa arter dominerar kan bidra till att identifiera livsmiljöer för vilda djur, övervaka hur skogarna reagerar på störningar som stormar eller torka och underlätta de krav som ställs på rapporteringen i samband med EU:s miljöpolitik.
En app för svampplockare?
Men det kan finnas många framtida användningsområden. Du kan till exempel bläddra bland kartorna för att få en uppfattning om vad som växer i din omgivning där du bor. Zooma in på ditt hus och se variationen – eller bristen på sådan – när det gäller trädslag.
- Jag har en idé: att skapa en app med hjälp av dessa kartor. Allmänheten skulle nämligen också kunna använda kartorna – om man till exempel gillar att plocka svamp kanske man vill hitta en granskog, eftersom vissa svamparter är knutna till vissa skogstyper. Om man har appen med sig i skogen kan den visa var man befinner sig och hjälpa till att identifiera vad man sannolikt kan hitta i närheten.
Industri och romantik
Att människor njuter av naturen är utan tvekan en av anledningarna till att vi har en så livlig debatt om skogarna i Sverige.
- Det finns en stark romantisk bild av de svenska skogarna, och det är fullt befogat. I diskussionerna tar man hänsyn till den genomsnittlige medborgaren som njuter av skogen – som går ut med sina hundar, plockar svamp eller tittar på fåglar. Men debatten handlar också om att trygga Sveriges träförsörjning, ekonomin och sysselsättningen. Samtidigt visar forskning att det sätt på vilket skogarna sköts inte är hållbart.
I detta sammanhang hoppas Abdulhakim att hans forskning kan bidra till bättre och mer välgrundade beslut.
- Frågorna hänger ihop och det finns motstridiga intressen, men de går också hand i hand eftersom alla vill ha en frisk skog. Data och information är avgörande i detta sammanhang, och det är just den roll vi försöker fylla: att tillhandahålla information och data för bättre beslut.
Nästa steg
Det här steget är nu klart: kartan är färdig och uppgifterna finns tillgängliga. Abdulhakims nästa steg är att använda kartorna för att undersöka vad de avslöjar – om finansiering finns tillgänglig.
- Jag vill ställa de djupare frågorna – hur fungerar dessa ekosystem och hur motståndskraftiga är de? Jag vill kombinera artsinformationen med data om händelser som torkan 2018 eller de senaste stormarna, så att vi kan se vilka typer av skogar som drabbades hårdast och varför. Om vi kopplar samman torkaindex och andra klimatsignaler med kartan över trädslag kan vi börja kvantifiera riskerna – där upprepade torka i till exempel gran-dominerade områden kan innebära ökad sårbarhet och följdeffekter som skogsbränder eller barkborrar.
Det är just den här typen av datadriven riskbedömning som han vill ägna sig åt härnäst: att göra kartorna användbara för att förstå vad som förändras – och vad som kräver vår uppmärksamhet.
MER INFORMATION:
- Pressmeddelande "Forskare har utvecklat unik trädkarta" (news.cision.com)
- Artikel i International Journal of Remote Sensing: "Mapping forest tree species and their uncertainty using Earth observation and National Forest Inventory data: towards operational monitoring in Sweden" (engelska, doi.org)
- Film "Which trees are growing where in Sweden's Forests? Satellites now have the answer." av Johan Nyman här (engelska, youtube.com)
