Kulturnatten på Geocentrum i Lund

Utöver föreläsningarna finns det mycket annat att upptäcka på Geocentrumområdet. Du kan bland annat leta fossil i sand och träffa studentkåren GNOMES. Föreningen Mensa Sverige anordnar aktiviter såsom logikproblem, Rubiks kub och brädspel, det finns även möjlighet att prata om intelligens och särskild begåvning.

Läs mer om Mensas aktiviter under Kulturnatten i Lund (MyNewsdesk.com)

Föreläsningarna sker i Geocentrum I och aktiviteter pågår även i Geocentrum II som ligger tvärs över gatan. Tillsammans bildar byggnaderna ett sammanhängande område vid korsningen Helgonavägen/Sölvegatan i Lund.

Välkommen!

Program för Kulturnatten på Geocentrum

13.00 Tomografi – att se det osynliga 

Hur kan man se inuti ett föremål utan att skära sönder det? Tomografi gör det möjligt att skapa tredimensionella bilder av det som döljer sig på insidan – från enkla experiment med synligt ljus till avancerad forskning med röntgenstrålning och neutroner. Föreläsningen ges på svenska.

Föreläsare: Emanuel Larsson, forskare inom tomografi och visualisering på Lunds universitet.  

13.30 Klimatnytta med fleråriga grödor? 

Dagens matsystem står för en betydande del av de globala utsläppen, där odling av ettåriga grödor påverkar både mark och miljö. I denna föreläsning presenteras forskning om flerårigt vete och dess potential att bidra till ett mer klimathållbart jordbruk. Föreläsningen ges på svenska.

Föreläsare: Veronika Widengren, doktorand vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen samt forskarskolan Agenda 2030.

14.00 Naturens ljussignatur (på engelska) 

När fotoner från solen når jorden interagerar de med materia. Olika våglängder absorberas, reflekteras eller sprids, vilket skapar ett rikt och unikt spektrum. I denna föreläsning följer vi ljusets resa från solen till naturen och tillbaka till våra ögon och instrument. Vi undersöker varför ett löv ser grönt ut, varför vatten byter färg och hur osynliga våglängder kan avslöja information om vegetation, sediment, alger, vattenkvalitet och ekosystemens tillstånd. Föreläsningen ges på engelska och passar bra även för yngre åhörare.

Föreläsare: José Beltrán, forskningsingenjör vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen.

14.30 Livet på ett gungfly: varför ska vi vara rädda om våra myrmarker? 

Våtmarker dominerade av vitmossor kallas också myrmarker och täcker en stor del av vårt land. Om du står på en mosse i södra Sverige kan du ha ett lager av 10-12 meter torv under dig. Det totala lagret av kol bundet som torv i världen beräknas vara större än den mängd kol som är bunden som ved i världens skogar. Jag beskriver hur en myrmark fungerar och vad vi bör göra för att upprätthålla eller ännu hellre öka förmågan att binda kol. Föreläsningen ges på svenska och passar bra även för yngre åhörare.

Föreläsare: Nils Cronberg, universitetslektor vid Biologiska institutionen.  

15.00 Kan AI + medborgarforskning identifiera fästingar? (på engelska) 

Najmeh Abiri berättar om ett fästingprojekt som använder sig av rapporter och bilder som allmänheten skickar in för att bättre förstå var och när fästingar förekommer i Sverige. Genom att kombinera allmänhetens deltagande med artificiell intelligens strävar forskarna efter att bidra till en snabbare upptäckt av ovanliga fästingarter och stärka övervakningen av riskerna för fästingburna sjukdomar. Föreläsningen hålls på engelska.

Föreläsare: Najmeh Abiri, universitetslektor i maskininlärning vid Malmö universitet.  

15.00–16.30 Brädspel om hållbarhet: Zero Waste Roadmap Game (på engelska) 

Spelet och instruktionerna är på engelska.

Lär dig mer om hållbarhet genom ett spel som har utvecklats inom ramen för ett pågående forskningsprojekt! Spelet spelas i små grupper och bygger på en spännande handling som handlar om miljöutmaningar kopplade till den linjära ekonomin och hur alla kan bidra till samhällets omställning mot en hållbar cirkulär ekonomi. I spelet ska fyra lag med 1–2 spelare vardera göra 12 hållbara investeringar för att ställa om från en linjär till en cirkulär ekonomi, samla tillräckligt med poäng för att låsa upp investeringarna och hantera alla oväntade politiska händelser. I slutet vinner det lag som har flest poäng.

Instruktör: Jagdeep Singh, forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen.

15.30 Fysiken i cellens biologi + AI mot bröstcancer (på engelska)

Två korta föreläsningar:

• Hur kan fysiken användas för att förstå biologi på cellnivå? En snabb genomgång ur ett teoretiskt perspektiv. Föreläsningen ges på svenska och är anpassad även för yngre åhörare.
  Föreläsare: Erik Clarkson, doktorand vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen.
   
• Daqu Zhang berättar hur forskarna utvecklar algoritmer för artificiell intelligens för att förutsäga spridning av bröstcancer i tidigt stadium med hjälp av patientdata som rutinmässigt finns tillgängliga på kliniken, däribland mammografibilder och genuttryck. Detta AI-ramverk uppvisar stor prediktiv förmåga och potential att undvika onödiga operationer. Föreläsningen hålls på engelska.
  Föreläsare: Daqu Zhang, postdoktor vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen.

16.00 Sannolikhetsgympa och konsten att vara säkert osäker 

Alla är mer eller mindre osäkra på vad som är det rätta svaret eller på vad som kommer att hända i framtiden. I denna föreläsning tittar vi på ett lekfullt sätt på hur det går till när experter och beslutsfattare uttrycker sin osäkerhet. Genom lekar försöker jag visa hur osäkerhet är en utgångspunkt för att lära sig något nytt. Åhörarna kommer få testa på att vara osäkra. Föreläsningen ges på svenska och är anpassad även för yngre åhörare.

Föreläsare: Ullrika Sahlin, universitetslektor vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen.

16.30 Flygplansdesign och klimatprognoser – om flödessimuleringar 

Designen av Boeing 777 har gjorts enbart på datorer. Samma sak gäller för prognosen av morgondagens väder och vilket globalt temperaturgenomsnitt vi kan vänta oss år 2100. Bakom dessa flödessimuleringar ligger matematik. Vilken matematik är det? Hur hänger den ihop med flödesmekanik? Och hur kommer datorer in i bilden? Föreläsningen ges på svenska och är anpassad även för yngre åhörare.

Föreläsare: Philipp Birken, professor vid Matematikcentrum.

17.00 Vi älskar vår svenska natur – men är det egentligen kultur? 

De landskap som vi uppsöker för friluftsliv, avkoppling, skönhetsupplevelser etc. är i de allra flesta fall inte naturliga utan har i olika omfattning påverkats av mänsklig aktivitet, ofta under mycket lång tid. Hur kan vi få kunskap om de processer, både naturliga och mänskliga, som har format de landskap vi har idag? Mats Rundgren illustrerar detta på olika sätt och lyfter fram betydelsen av att ha ett långtidsperspektiv på landskap. Föreläsningen ges på svenska.

Föreläsare: Mats Rundgren, universitetslektor vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen.  

17.30 Utomjordiska stenar avslöjar jordens och solsystemets utveckling (på engelska) 

Eftersom geologisk aktivitet ständigt förnyar vår planets jordskorpa kan vi inte använda stenar från jorden för att förstå vår planets tidigaste utveckling, inklusive den tid då livet uppstod. Här får du lära dig hur geologer arbetar med utomjordiskt material för att kartlägga jordens tidiga utveckling. Föreläsningen hålls på engelska.

Föreläsare: Sanna Alwmark, biträdande universitetslektor vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen.  

18.00 Fjärranalys av ekosystem (på engelska) 

Med hjälp av satellitbilder följer forskare hur skogsarter och vegetation förändras över tid. Dessa mätningar visar hur ekosystemen reagerar på klimatförändringar och bidrar till att styra det globala arbetet för att bevara den biologiska mångfalden. Föreläsningen hålls på engelska.

Föreläsare: Abdulhakim Abdi, forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen. 

18.30 Harry Potter-matematik 

De tre centrala objekten mot slutet på Harry Potter-böckerna är de tre dödsrelikerna. Vi kommer under föreläsningen intressera oss för osynlighetsmanteln, och prata om ett matematiskt ramverk för hur man modellerar osynlighet och vad det kan tänkas betyda. Det kommer leda oss genom differentialekvationer till det till dags dato olösta Calderónproblemet. Föreläsningen ges på svenska och är anpassad även för yngre åhörare.

Föreläsare: Magnus Goffeng, universitetslektor vid Matematikcentrum.

19.00 Klimat, katastrofer och kulturarv; vad vi kan lära av gamla träd 

Träds årsringar speglar de klimat- och miljöförändringar som påverkat träden under deras levnad. Med tidsserier som når tusentals år bakåt i tiden går det att studera och datera klimat- och ekosystemförändringar, samt stora delar av vårt kulturarv. Föreläsningen ges på svenska och är anpassad även för yngre åhörare.

Föreläsare: Johannes Edvardsson, forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen. 

19.30 Det dolda plastarvet under jord – arvet till barnbarnen (på engelska) 

Mikro- och nanoplast hamnar i miljön och transporteras vidare till grundvattensystemen. Med tiden hamnar de återigen i sjöar och vattendrag som förser den svenska befolkningen med dricksvatten. I detta föredrag undersöks hur dagens plastkonsumtion skapar ett föroreningsarv som framtida generationer kommer att ärva. Föreläsningen ges på engelska och är anpassad även för yngre åhörare.

Föreläsare: Sascha Müller, forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen.   

20.30 Vad finns i luften? Vi utforskar jordens moderna atmosfär (på engelska) 

Vi tittar på de gaser som utgör jordens moderna atmosfär – från de vanligast förekommande till de sällsynta, och från de lägre till de högre skikten i atmosfären – och undersöker hur de bidrar till att upprätthålla de livsvänliga förhållanden vi åtnjuter idag. Föreläsningen hålls på engelska.

Föreläsare: Tim Arnold, universitetslektor vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen.  

21.00 Åskväder (på engelska) 

Åskväder spelar en avgörande roll för klimatet, för atmosfärens kemi och för det globala elektriska kretsloppet. De är den mest kraftfulla typen av konvektiva moln, som bidrar till att blanda värme och fukt genom hela troposfären. I denna föreläsning ges en introduktion till orsakerna till åskväderens kraftfulla dynamik, där uppdrivningskraften spelar en viktig roll, och hur detta leder till intensiv nederbörd. Föreläsningen är lämplig även för yngre åhörare och hålls på engelska.

Föreläsare: Vaughan Phillips, universitetslektor vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen.  

21.30 Massutdöenden! (på engelska) 

Under den tid då komplexa livsformer funnits på jorden (cirka 540 miljoner år) har fem stora massutrotningar inträffat, där förlusten av artmångfald översteg 60 procent. Hur vet vi det? Vad hände egentligen? Hur snabbt gick det? Hur lång tid tog det för de ekologiska systemen att återhämta sig? Vad kan svaren på dessa frågor berätta om den nuvarande förlusten av biologisk mångfald? Tillsammans ska vi göra en resa genom den långa historien för att se hur bergarter och fossiler kan ge svar på dessa frågor. Föreläsningen är anpassad även för yngre åhörare och hålls på engelska.

Föreläsare: Sylvain Richoz, universitetslektor vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen.  

22.00 Vad träden minns (på engelska) + Datormodeller av hjärnceller 

Två korta föreläsningar:

• Vad träden minns: Dolda berättelser om föroreningar och vulkanutbrott genom tiderna
  Träd dokumenterar mycket mer än bara sin ålder. I deras årsringar döljer sig kemiska spår av de föränderliga miljöer där de växte, allt från industriell förorening under de senaste århundradena till efterverkningarna av stora vulkanutbrott för tusentals år sedan. Detta föredrag tar dig med på en resa genom dendrokemi och avslöjar hur forskare använder trädringar för att avslöja de berättelser som träden har bevarat genom tiderna. Föreläsningen ges på engelska.
  Föreläsare: Maria Karamihalaki, doktorand vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen.
   
• Datormodeller för att återskapa hjärnceller
  Hjärnceller kan odlas i laboratorium, men de måste bli rätt sorts hjärnceller för att kunna användas i sjukvården. För att få fram specifika hjärnceller studerar vi – med hjälp av datorsimuleringar – vilken effekt olika gener har och hur de bör manipuleras för önskvärt resultat. Föreläsningen ges på svenska.
  Föreläsare: Alexander Degener, doktorand vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen.