Forskarutbildning i naturgeografi och ekosystemvetenskap

Utbildningen leder till en filosofie doktorsexamen eller filosofie licentiatexamen i geobiosfärsvetenskap med inriktning naturgeografi och ekosystemvetenskap. En doktorsexamen omfattar fyra års heltidsstudier, där ungefär ett år ägnas åt kurser och seminarier och resterande tid åt självständigt forskningsarbete och avhandlingsskrivande.

Ämnesområdet naturgeografi och ekosystemvetenskap

Naturgeografi och ekosystemvetenskap är en tvärvetenskaplig forskningsinriktning som omfattar studier av landskapets och ekosystemens struktur, funktion och utveckling över tid. Ämnesområdet bygger på en förståelse av naturliga processer och deras kopplingar till klimat, geologi, hydrologi, biogeokemi och vegetationsdynamik.

Forskningen sträcker sig från analyser av klimatets variabilitet och atmosfär–ekosystem-interaktioner till studier av geomorfologiska processer och ekosystemens respons på miljö- och klimatförändringar. Ett betydande inslag är utveckling och tillämpning av fjärranalys och geografiska informationssystem (GIS) för att observera, kartlägga och modellera miljöförändringar.

Forskningsområden

Forskningsområdet omfattar bland annat:

• Studier av klimatförändringar, klimatprocesser och energiutbyten mellan ekosystem och atmosfär.
• Ekosystemens struktur och funktion, inklusive vegetationsdynamik, biogeokemiska kretslopp och mark–växt–atmosfär-interaktioner.
• Geomorfologiska processer och landskapsutveckling i olika klimat och miljöer.
• Fjärranalysbaserade metoder för observation och analys av jordytan, inklusive utveckling av nya sätt att mäta och modellera miljöförändringar.
• Tvärvetenskapliga studier av lokala och globala miljö- och klimatförändringar och deras konsekvenser för naturresurser och ekosystem.