Hållbara skogar, jordbruksmark, städer och kuster
Hur kan vi kombinera produktion av mat och råvaror med skydd av biologisk mångfald, kolinlagring och vattenresurser i skogar, jordbruks- och kustlandskap? Hur stärker vi samtidigt resiliensen? Hur påverkar föroreningar från samhället människor och naturen, och hur bygger vi hållbara samhällen i såväl städer som landsbygd?
Vår forskning omfattar bevarande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, förändringar i ekosystem, risker för föroreningar samt strategier för hållbar markanvändning i städer, kustområden, skogar och jordbruksmark. Vi bedriver vår forskning både i Sverige och internationellt, bland annat i regioner som Europa, Sydamerika och Östafrika.
Vårt arbete med naturvård tar itu med krisen inom den biologiska mångfalden genom att kvantifiera och analysera människans påverkan på arter, livsmiljöer och ekosystemtjänster, i syfte att vägleda återställningsinsatser och politiska beslut. Forskningen om hållbarhet i städer utvecklar naturbaserade lösningar och planeringsverktyg som hjälper städerna att anpassa sig till klimatförändringarnas påfrestningar samtidigt som de främjar människors välbefinnande.
Studier av klimatförändringar och förändringar i markanvändningen undersöker hur störningar, intensifierad markanvändning och klimatrelaterade extremhändelser påverkar ekologiska processer på allt från lokal till global nivå. Vår forskning inriktar sig även på olika aspekter av hur miljöföroreningar frigörs, sprids och utsätter organismer, däribland människor, för påverkan.
Våra metoder omfattar ekologiska fältstudier på landskapsnivå, experimentell ekologi med inriktning på växter, insekter och andra organismer, molekylära metoder, rumslig modellering av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, fjärranalys samt kvantitativa och kvalitativa samhällsvetenskapliga metoder såsom dokumentanalys, enkätundersökningar och intervjuer. Ekotoxikologiska metoder omfattar mätningar av föroreningar såsom tungmetaller, bekämpningsmedel, polycykliska aromatiska kolväten, PFAS, luftföroreningar och hormonstörande ämnen. Undersökningssystemen omfattar mark, vatten och luft. Vi undersöker även mikroplastpartiklar, både i naturliga system och i avfall från människor. Riskerna med cirkulär ekonomi undersöks genom att man kartlägger kemikalieläckage i olika system, från trädgårdsavfall till byggmaterial. Vi använder även O-PTIR (spektroskopi), verktyg inom molekylärbiologi för att undersöka effekterna av exponering på befolkningen.
Vi använder samhällsvetenskapliga metoder för att förstå attityder och beteenden som kan påverka införandet av olika strategier för ekosystemförvaltning och spridningen av föroreningar, samt hur risker uppfattas. Tack vare nära kopplingar till andra forskningsområden, såsom agronomi, skogsbruk, landskapsplanering samt jordbruks- och miljöekonomi, kan vi utvärdera föreslagna lösningar som är relevanta för biologisk mångfald och ekosystemförvaltning, styrning och lagstiftning (till exempel inrättandet av skyddade områden och biologisk mångfaldsvänlig förvaltning) samt integrera naturliga ekosystemprocesser och lösningar i jordbruk, skogsbruk, stadsplanering samt finans och värdekedjor.
Vi arbetar med politiska och styrningsprocesser på nationell, EU- och internationell nivå för att bidra till att förbättra riskhantering och reglering.
Kontakt
Yann Clough
Biträdande prefekt med ansvar för forskning och tvärvetenskap
E-post: yann [dot] clough [at] mgeo [dot] lu [dot] se (yann[dot]clough[at]mgeo[dot]lu[dot]se)
Länk till Lunds universitets forskningsportal